Märkning av AI-genererat innehåll: det här kräver EU:s AI-förordning
AI och sök

Märkning av AI-genererat innehåll: det här kräver EU:s AI-förordning

2026-03-30 13 min läsning

Artikel 50 i AI-förordningen gäller sedan den 2 augusti 2026. Här är vem som ska märka vad, vad som är undantaget, sanktionerna och vad ett svenskt företag bör göra.

Sedan den 2 augusti 2026 gäller artikel 50 i EU:s AI-förordning, som ställer krav på märkning av och upplysning om AI-genererat innehåll. Kraven träffar fyra situationer: AI-system som samtalar med människor, maskinläsbar märkning av syntetiskt innehåll, deepfakes och AI-genererad text som offentliggörs för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. Vanlig AI-stödd webbtext, som produktbeskrivningar och reklam, omfattas normalt inte, och text som granskats av en människa och har en redaktionellt ansvarig utgivare är uttryckligen undantagen.

I korthet

  • Artikel 50 gäller från den 2 augusti 2026. Datumet flyttades inte av EU:s digitala omnibus om AI, som trädde i kraft den 27 juli 2026.
  • Leverantörer av AI-system ska bygga in upplysning och maskinläsbar märkning. Den som använder systemen i sin verksamhet ska märka deepfakes och viss text.
  • Det finns inget generellt krav på att märka all text som skrivits med AI-stöd.
  • Överträdelser av artikel 50 kan ge sanktionsavgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen.
  • Googles riktlinjer om AI-innehåll är något annat än lagkrav. De behandlas för sig längst ner.

Observera: artikeln är allmän information om läget i november 2026 och inte juridisk rådgivning. Bedömningen i ett enskilt fall beror på omständigheterna. Vänd dig till en jurist om du är osäker.

Läget i november 2026: vad som är antaget

Allt nedan bygger på antagna rättsakter och kommissionens publicerade dokument, inte på förslag.

DatumVad som hände eller gäller
1 augusti 2024AI-förordningen, förordning (EU) 2024/1689, trädde i kraft.
10 juni 2026Den slutliga förfarandekoden (code of practice) om transparens för AI-genererat innehåll publicerades.
27 juli 2026Förordning (EU) 2026/1744, den digitala omnibusförordningen om AI, trädde i kraft.
2 augusti 2026Artikel 50 började tillämpas.
5 november 2026Kommissionens riktlinjer om artikel 50 är daterade, C(2026) 7702 final.
2 december 2026Sista dag för leverantörer vars system släpptes ut före den 2 augusti 2026 att uppfylla kravet på maskinläsbar märkning i artikel 50.2.

Grundtexten finns i den konsoliderade versionen av AI-förordningen på EUR-Lex. Tillämpningsdatumen står i artikel 113: förordningen tillämpas från den 2 augusti 2026, med vissa undantag som inte rör artikel 50.

Omnibusförordningen sköt upp reglerna för AI-system med hög risk, men inte transparensreglerna. För artikel 50 ändrade den två saker. Punkt 7 om förfarandekoder skrevs om. I artikel 111 infördes en ny punkt 4 som ger leverantörer av redan utsläppta system till den 2 december 2026 på sig att uppfylla artikel 50.2. Övergångstiden gäller bara leverantörernas märkningsskyldighet. Skyldigheterna för den som publicerar innehåll gäller fullt ut sedan den 2 augusti.

Omnibusen införde också nya förbud i artikel 5 som tillämpas från den 2 december 2026, bland annat mot AI-system som skapar realistiska sexuellt explicita bilder, filmer eller ljud av identifierbara personer utan deras samtycke. Det är ett förbud och inte en märkningsregel.

Leverantör eller tillhandahållare: vilken roll har du?

Förordningen delar upp ansvaret på två roller, och de svenska termerna är lätta att blanda ihop.

  • Leverantör (provider) är enligt artikel 3.3 den som utvecklar ett AI-system, eller låter utveckla det, och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk i eget namn. Exempel: företaget bakom en chattbot eller bildgenerator.
  • Tillhandahållare (deployer) är enligt artikel 3.4 den som "under eget överinseende använder ett AI-system, utom när AI-systemet används inom ramen för en personlig icke-yrkesmässig verksamhet". Trots namnet är det alltså användaren i yrkesmässig verksamhet. Exempel: ett företag som skriver webbtexter eller skapar bilder med ett AI-verktyg.

Ett svenskt företag som publicerar AI-stött innehåll är nästan alltid tillhandahållare. Enligt kommissionens riktlinjer räknas inte de enskilda anställda som egna tillhandahållare, och företaget förblir tillhandahållare även när frilansare eller konsulter använder verktygen på dess uppdrag och under dess kontroll. Den som bygger ett eget AI-system och tar det i bruk i eget namn kan vara leverantör och tillhandahållare samtidigt.

De fyra skyldigheterna i artikel 50

PunktVemSkyldighet
50.1LeverantörAI-system som interagerar direkt med människor ska utformas så att personen får veta att den talar med ett AI-system, om det inte är uppenbart.
50.2LeverantörSyntetiskt ljud-, bild-, video- och textinnehåll ska märkas i maskinläsbart format och kunna upptäckas som artificiellt genererat eller manipulerat.
50.3TillhandahållareDen som använder system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informera de personer som exponeras.
50.4TillhandahållareDeepfakes ska förses med upplysning. Detsamma gäller AI-genererad eller AI-manipulerad text som offentliggörs för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse, med undantag.

Enligt artikel 50.5 ska informationen lämnas "på ett tydligt och urskiljbart sätt senast vid tidpunkten för den första interaktionen eller exponeringen" och uppfylla tillämpliga tillgänglighetskrav.

Chattbotar och andra interaktiva system

Skyldigheten ligger på leverantören, som ska bygga in upplysningen. Undantaget för det som är "uppenbart" ska enligt kommissionen tolkas restriktivt. Riktlinjerna anger också att vissa lösningar inte räcker på egen hand, till exempel upplysning enbart i användarvillkoren eller en allmän formulering om att tjänsterna på webbplatsen använder AI. Har du en chattbot på din sajt: kontrollera att den presenterar sig som AI i början av samtalet, oavsett om du köpt den eller byggt den själv.

Maskinläsbar märkning

Det här är verktygsleverantörens ansvar, inte ditt som användare. Märkningskravet gäller inte när systemet utför "en hjälpfunktion för vanlig redigering" eller inte väsentligt ändrar det underlag användaren lämnat. Förordningens skäl 133 nämner vattenmärken, metadata och kryptografiska metoder som exempel på tekniker. Kommissionens riktlinjer uppmanar aktörer som sprider innehåll att bevara märkningen, så rensa inte bort metadata i onödan.

Deepfakes

En deepfake definieras i artikel 3.60 som "AI-genererat eller AI-manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som för en person felaktigt kan framstå som autentiskt eller sanningsenligt". Definitionen omfattar alltså inte bara ansikten och röster. Riktlinjerna ger exempel som berör marknadsföring:

  • Deepfake: en AI-genererad video där en känd influencer framträder i reklam, och en AI-genererad produktbild som kan vilseleda om hur produkten faktiskt ser ut eller fungerar.
  • Inte deepfake: en verklig produkt som visas mot en AI-genererad bakgrund, så länge bilden inte vilseleder om produkten, och uppenbart overkliga motiv som talande möss i en reklamfilm.

Färgkorrigering, brusreducering och liknande standardredigering gör enligt riktlinjerna normalt inte innehållet till en deepfake. För uppenbart konstnärliga, satiriska eller fiktiva verk räcker det att upplysa om AI-inslaget på ett sätt som inte stör upplevelsen av verket. Upplysningen ska kunna uppfattas av en människa utan särskilda verktyg. Leverantörens maskinläsbara märkning ersätter den inte.

Textregeln i artikel 50.4, ord för ord

Det här är bestämmelsen som avgör frågan för de flesta som publicerar på webben. Andra stycket i artikel 50.4 lyder:

Tillhandahållare av ett AI-system som genererar eller manipulerar text som offentliggörs i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse ska upplysa om att texten har genererats artificiellt eller manipulerats. Denna skyldighet är inte tillämplig om användningen enligt lag är tillåten för att upptäcka, förebygga, förhindra, utreda eller lagföra brott eller om det AI-genererade innehållet har genomgått en process med mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och om en fysisk eller juridisk person bär det redaktionella ansvaret för offentliggörandet av innehållet.

När omfattas texten?

Kommissionen läser ut tre villkor som alla ska vara uppfyllda, enligt kommissionens frågor och svar om artikel 50 och riktlinjerna:

  1. Texten är offentliggjord. Den är tillgänglig för en obestämd och ganska stor krets, även bakom betalvägg. Interna texter och privat korrespondens räknas inte.
  2. Den syftar till att informera allmänheten. Den förmedlar kunskap, åsikter eller fakta.
  3. Den rör frågor av allmänt intresse. Riktlinjerna nämner politik och demokratiska processer, offentlig förvaltning, rättsväsende, grundläggande rättigheter, allmän säkerhet, folkhälsa, miljöskydd, konsumentsäkerhet samt ekonomiska, finansiella, politiska, vetenskapliga och kulturella händelser som kan vara föremål för offentlig debatt.

Som exempel på text som omfattas nämner riktlinjerna en AI-genererad sammanfattning av en nyhetsartikel om ett kommunalt beslut, AI-bearbetade delar av en livsstilsartikel som jämför dieters effekt på en sjukdom och AI-bearbetade bolagsrapporter med investerarinformation. Som exempel på text utanför regeln nämns AI-bearbetad text i ett företags reklam eller produktbeskrivningar, med reservationen att det inte gäller påståenden om exempelvis hälsa, konsumentsäkerhet eller hållbarhet.

Undantaget: mänsklig granskning och redaktionellt ansvar

Även text som omfattas slipper märkning om två villkor är uppfyllda samtidigt.

  • Mänsklig granskning eller redaktionell kontroll. Riktlinjerna beskriver det som en medveten granskning av innehållet i sak, utförd av en eller flera personer med relevant kunskap, där faktakontroll är ett minimikrav. Stavningskontroll, enbart formell eller automatiserad granskning och slentrianmässigt godkännande räcker inte. Att en redaktionell policy finns räcker inte heller.
  • Redaktionellt ansvar. En fysisk eller juridisk person ska bära det yttersta ansvaret för publiceringen. Riktlinjerna anger att identitet och kontaktuppgifter för den ansvariga bör finnas lätt tillgängliga, till exempel i webbplatsens juridiska information.

En detalj att känna till: om AI används för att ändra, komplettera eller skriva om texten efter det redaktionella godkännandet faller undantaget enligt riktlinjerna, och texten ska behandlas som AI-genererad.

Riktlinjerna är inte bindande. Det är EU-domstolen som slutligt tolkar förordningen.

Vad som inte kräver märkning

Med stöd av ordalydelsen i artikel 50 och kommissionens exempel går det att säga följande.

  • Artikel 50 innehåller ingen allmän skyldighet för den som publicerar att märka all AI-stödd text. Skyldigheterna för tillhandahållare finns i punkterna 3 och 4.
  • Reklamtexter och produktbeskrivningar är inte text som offentliggörs för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse, så länge de inte innehåller påståenden om till exempel hälsa, konsumentsäkerhet eller hållbarhet.
  • AI-stödd text som en kunnig människa har granskat i sak, och som en utpekad person eller organisation ansvarar för, är undantagen även när ämnet är av allmänt intresse.
  • Interna dokument och privat korrespondens är inte offentliggjorda.
  • Privatpersoners användning utanför yrkesmässig verksamhet omfattas inte av skyldigheterna för tillhandahållare.

Två förbehåll. En företagsblogg är inte reklam bara för att den ligger på en företagssajt: skriver du om hälsa, privatekonomi, juridik eller miljö för en bred publik kan texten röra frågor av allmänt intresse, och då är det granskningen och ansvaret som avgör. Och artikel 50.6 klargör att reglerna inte påverkar andra transparensskyldigheter i unionsrätten eller nationell rätt. Vilseledande marknadsföring är otillåten oavsett hur texten har kommit till.

Så ska upplysningen se ut

Förordningen föreskriver ingen bestämd formulering. Kravet är att upplysningen är tydlig, urskiljbar och finns där senast när läsaren först möter innehållet. EU har tagit fram en uppsättning ikoner som får användas fritt. De är frivilliga, och kommissionen påpekar att ikonen i sig inte innebär att kraven är uppfyllda. En enkel textmärkning överst i innehållet kan se ut så här:

<p><strong>AI-genererad text.</strong> Sammanfattningen är skapad med ett
AI-system och har inte granskats av redaktionen.</p>

Den frivilliga förfarandekoden om transparens för AI-genererat innehåll beskriver mer detaljerade åtgärder för både leverantörer och tillhandahållare. Kommissionen bedömde den 8 juli 2026 att koden på ett tillfredsställande sätt täcker skyldigheterna i artikel 50.2, 50.4 och 50.5. Den som inte ansluter sig får visa efterlevnad på annat sätt.

Innehåll som skapades och publicerades före den 2 augusti 2026 behöver enligt riktlinjerna inte märkas i efterhand. Text som skapades tidigare men publiceras efter det datumet omfattas däremot.

Sanktioner och tillsyn i Sverige

Enligt artikel 99.4 g kan överträdelser av transparensskyldigheterna i artikel 50 leda till administrativa sanktionsavgifter på upp till 15 000 000 euro eller, för företag, upp till 3 procent av den totala globala årsomsättningen föregående räkenskapsår, beroende på vilket som är högst. För små och medelstora företag gäller enligt artikel 99.6 det lägre av de två måtten som tak. Medlemsstaterna fastställer de närmare sanktionsreglerna enligt artikel 99.1.

I Sverige har regeringen i ett beslut den 4 juni 2026 gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att vara marknadskontrollmyndighet för transparenskraven i artikel 50.1, 50.2 och 50.4. Integritetsskyddsmyndigheten ansvarar för artikel 50.3. PTS är också gemensam kontaktpunkt för AI-förordningen. Uppdraget löper enligt beslutet till och med den 31 december 2026. Utredningen SOU 2025:101 har föreslagit en ny lag och förordning med kompletterande bestämmelser. Vilken ordning som gäller från 2027 bör du kontrollera hos regeringen eller PTS.

Vad ett svenskt företag bör göra

  1. Kartlägg AI-användningen. Lista var AI används för text, bild, video, ljud och kundkontakt, och notera om ni är tillhandahållare eller leverantör i varje fall.
  2. Sortera texterna. Skilj reklam och produktbeskrivningar från innehåll som informerar allmänheten om frågor av allmänt intresse. Var extra noga med hälsa, säkerhet, ekonomi och hållbarhet.
  3. Gör granskningen verklig och spårbar. En person med sakkunskap kontrollerar fakta och källor och godkänner texten. Notera vem och när. Låt inte AI skriva om texten efter godkännandet.
  4. Publicera vem som är ansvarig. Ange ansvarig utgivare eller motsvarande funktion med kontaktuppgifter på en lätt hittad sida. Namngivna författare och en tydlig avsändare stärker dessutom trovärdigheten, se guiden om E-E-A-T i AI-eran.
  5. Märk det som ska märkas. AI-genererade eller AI-manipulerade bilder, filmer och ljud som realistiskt föreställer verkliga personer, platser, produkter eller händelser, samt AI-text i frågor av allmänt intresse som publiceras utan mänsklig granskning.
  6. Granska produktbilder. En AI-bild som får produkten att se annorlunda eller bättre ut än i verkligheten kan vara en deepfake. Det är särskilt relevant för e-handel, se GEO för e-handel.
  7. Kontrollera chattboten. Den ska säga att den är AI när samtalet börjar.
  8. Skriv ner en AI-policy. Vilka verktyg som används, vem som granskar och hur märkning görs. Det är också ert underlag om en myndighet frågar.

Googles riktlinjer är inte lagkrav

Blanda inte ihop AI-förordningen med vad Google säger om AI-innehåll i sökresultaten. Det är två skilda saker. I Googles vägledning om generativt AI-innehåll står att generativ AI kan vara användbar, men att många sidor som skapas utan mervärde för användaren kan bryta mot spampolicyn om storskaligt innehållsmissbruk. Google uppmanar till manuell faktagranskning av allt AI-genererat innehåll före publicering och föreslår att du överväger att berätta hur innehållet har skapats. Det är en rekommendation och inget märkningskrav för vanliga webbsidor.

För e-handlare har Google Merchant Center däremot egna regler enligt samma sida: AI-genererade bilder ska ha IPTC-metadata som anger det, och AI-genererade titlar och beskrivningar ska anges separat och märkas.

Slutsatsen blir densamma från båda håll. Det som räknas är att en kunnig människa har granskat innehållet och står för det. Hur du skriver så att texten också blir användbar som källa går vi igenom i skriv innehåll som AI vill citera, och vanliga fallgropar med massproducerat AI-innehåll finns i vanliga GEO-misstag. Vill du se hur en enskild sida står sig tekniskt och innehållsmässigt kontrollerar Visicites kostnadsfria skanning bland annat identifierbar avsändare och namngivna författare. Den bedömer inte juridisk efterlevnad.

Vanliga frågor

Måste jag märka AI-genererat innehåll på min webbplats 2026?

Bara i vissa fall. Sedan den 2 augusti 2026 ska du märka deepfakes och AI-genererad text som informerar allmänheten om frågor av allmänt intresse, om texten inte har granskats av en människa och har en redaktionellt ansvarig. Reklam och produktbeskrivningar omfattas normalt inte.

Vad räknas som en deepfake enligt AI-förordningen?

AI-genererat eller AI-manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som felaktigt kan framstå som äkta. Text kan inte vara en deepfake i förordningens mening.

Räcker det att någon läser igenom AI-texten före publicering?

Inte om genomläsningen bara gäller språk och form. Kommissionens riktlinjer kräver en granskning i sak med faktakontroll, gjord av någon med relevant kunskap, och att en person eller organisation bär det redaktionella ansvaret.

Hur höga är sanktionsavgifterna för utebliven AI-märkning?

Upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, beroende på vilket som är högst. För små och medelstora företag gäller det lägre av de två som tak.

Måste äldre innehåll märkas i efterhand?

Nej, enligt kommissionens riktlinjer behöver innehåll som skapades och publicerades före den 2 augusti 2026 inte märkas retroaktivt. Kommissionen uppmuntrar ändå till det där det är möjligt.

Kristoffer Pihlfelt

Utvecklare och grundare, Pihlfelt & Vänner

Utvecklare och grundare av webbyrån Pihlfelt & Vänner sedan 2014. Bygger Visicite och skriver GEO-guiden.

Om författaren

Dela:

Relaterade artiklar